Idag är det kramens dag. Och det är ju
trevligt. Det har sedan 1970-talet med införandet av ”du-reformen” och synsätt som omfamnar "love, peace and understanding" vuxit fram en etablerad
kramkultur i Sverige.
Redan i morgonsoffan på TV4 pratades
om vad som händer fysiologiskt vid kramar. Alla dessa ”måbra”
hormoner som sätter i gång. Oxytocinet flödar! Kramar dämpar din
existensiella ångest! Härligt! Härligt! Härligt!
Sedan var det detta med hur lång en
kram ska pågå, för att hormonerna ska flöda. För att få riktigt
bra hormonpåslag ska kramarna vara minst 10 sekunder, minsann! Redan
efter 2-3 sekunder börjar våra kroppssignaler säga att det handlar
om intimitet. Och frågan är – vill vi det? Som hälsningsfras?
Jag tycker om kramar. Och jag kramas
rätt mycket. Men det är inte alltid problemfritt, av flera skäl.
Det finns människor som inte tycker om att ha den typen av
kroppskontakt. Någonsin. Oavsett med vem. Eller kanske föredrar att
ha den typen av kontakt med några få.
Själv känner jag att det finns
människor jag inte vill vara så nära, inte ens som en 2 sekunders
hälsningsfras. Och så finns det de som använder vårt hyfsat nya
sätt att hälsa som en grov möjlighet att komma lite ”för”
nära och då med en sexuell underton. Nu pratar jag inte om en
ömsesidighet, utan om att ta någon tar för sig, för sin egen
skull. Egoistiskt och utan hänsyn till den andra personen.
Den nya svenska hälsningsfrasen kan
helt enkelt användas för att krama lite för länge och/eller för
att låta händer glida över kroppsdelar som normalt sett inte blir
berörda vid en hej-vad-kul-att-se-dig kram.
Det där med att ta chansen att hårt
trycka sin kropp mot min, gärna med fokus på nederdelen av
bäckenet, att låta handen glida över min rygg, min rumpa eller
baksidan av mitt lår är inte trevligt. NOT OK! Alternativt krama
överkroppen riktigt hårt för att sen låta blicken gå ner mot den
ihoptryckta bysten. Ett agerande som alltid inkluderar ett flin och
en sliskig kommentar.
Behöver jag nämna att dessa personer
endast kramar personer de ser som några de vill ha sex
med/sexualiserar? Har aldrig sett att dessa snubbar (ja, det
handlar om män-surprise, surprise) kramat någon i personalgruppen
eller vänskapskretsen av sitt eget kön (och ja, de råkar ofta vara heterosexuellt orienterade).
En varm kram är underbart! Det är med
respekt.
En kram där någon ”passar på” att tafsa, stryka,
klämma, kommentera nedvärderande är långt ifrån respekt. Faktum
är att jag där skulle föredra att använda en Spock-hälsning. Dvs
man separerar långfinger från ringfinger och håller upp handen i
en hälsning. Den har fördelen att den syns även på några meters
avstånd. Kanske t om på 500 meters avstånd om jag står på en
låda och delar ut kikare.
Så fundera över hur och varför du
använder kramar! Är det för att du tycker om att känna genuin
värme flöda mellan människor, att det är ett behagligt sätt att
hälsa eller är det för att du skiter i om du fyller din
medmänniska med obehag bara för att du vill ta chansen att tafsa
lite?
”Liv long and prosper”.